Kisel: Nackdelar och begränsningar

Kisel är ett grundämne som vanligen finns i sand, damm och planetmaterial, oftast i form av silikat eller kiseloxid. Det används i många industriella tillämpningar, t.ex. för glas, cement och keramik. Det används också för att tillverka halvledare, särskilt mikrochip. Trots sina fördelar har kisel dock flera nackdelar.

Överdriven flexibilitet

Nackdelarna med kisel varierar beroende på tillämpning. Vid användning som bakplåtar blir de för flexibla, vilket gör att bakverk ofta böjs eller går sönder när de tas ut ur ugnen. Vid stora portioner förlängs också tillagningstiden.

Hög viskositet

Kisel används också i tillverkning av silikongummi, en polymer som används för tätningar och isolering. Silikongummierna har ofta ett tjockt, voluminöst utseende och hög viskositet, vilket gör att de motstår vattenflödet. För att undvika luftbubblor måste de vakuumföras. Dessutom är de svåra att härda, särskilt vid kontakt med svavel- eller lera‑baserade föreningar.

Svårighet att rengöra

När silikon används som tätning runt toalettens bas för att förhindra läckage är det svårare att installera och ta bort än alternativa material som tätmassa. Vid reparationer som kräver att toaletten lyfts är rengöringen av silikonen tidskrävande.

Underhåll som tätning

Som tätning kan silikon skapa underhållsproblem för ytor som är förseglade med silikonprodukter. Ingen färg eller lack kan fästa på tätningen, vilket gör att ytan inte kan målas eller lackas om. När silikonet har härdat blir det också svårt att ta bort. Andra tätningar löser sig lätt i olika lösningsmedel, men silikon är motståndskraftigt mot de flesta, vilket försvårar rengöring och ommålning.