Vilken kryptering används i bankomater?

En bankomat är en enkel men säker tjänst som gör det möjligt för behöriga kortinnehavare att ta ut kontanter och utföra andra bankärenden utan att besöka en bankfilial. Varje transaktion auktoriseras av banken via ett säkert kommunikationsnätverk, där data krypteras så att bara avsändaren och den avsedda mottagaren kan läsa den.

Säkerhetsrisker för bankomater

En vanlig sårbarhet är det som kallas “phantom‑withdrawals”. I dessa fall dras pengar från ett kortinnehavares konto utan att både kunden och banken tar ansvar. Ibland beror det på bedrägeri från kundens sida, men bankomater kan också luras att acceptera falska, skimade eller klonade kort. Bankomater skickar ett krypterat meddelande, kallat Authorization Request Cryptogram, som kortutgivaren använder för att autentisera kortet och kortdata.

Data Encryption Standard (DES)

Ursprungligen använde bankomater DES för att kryptera PIN-koder. DES krypterar data i 64‑bit‑block med en 56‑bit‑nyckel och var en gång en officiell amerikansk standard. Ökade beräkningskraft har gjort DES osäkert för bankomater; de som fortfarande använder DES har lätt att brytas på inom 24 timmar.

Triple DES (3DES)

Triple DES använder två nycklar och kör DES‑algoritmen tre gånger, vilket ger en effektiv nyckellängd på 168 bitar. Det är betydligt säkrare än DES, eftersom det är praktiskt omöjligt att brute‑force hela nyckeln. Enligt National Credit Union Administration måste alla nya bankomater sedan 2002 använda Triple DES.

Advanced Encryption Standard (AES)

År 2001 ersatte NIST DES med AES, en ny krypteringsstandard. AES kan ha nyckellängder på 128, 192 eller 256 bitar och krypterar data i 128‑bit‑block. En obehörig kan bara knäcka AES genom en brute‑force‑attack, vilket gör det mycket säkrare än DES eller Triple DES. AES godkändes 2003 som den amerikanska regerings standard för att kryptera känslig digital information, inklusive bankomatsdata.