Hårdvara kontra programkryptering

För den genomsnittliga användaren är all data som lagras på en hårddisk “krypterad”, eftersom det bara är en samling bokstäver och siffror. En erfaren hacker kan dock använda samma data för att se exakt vad som finns på datorn. För att motverka denna sårbarhet kan data krypteras på två sätt: antingen genom att låta mjukvaran kryptera data när den skrivs till enheten, eller genom att ha dedikerad krypterings‑hårdvara som finns på själva enheten.

Hur kryptering fungerar

Alla krypteringsmetoder använder en krypteringsnyckel – en sträng med genererade siffror – för att förvränga data innan den lagras på enheten. En som får tillgång till data utan nyckeln ser bara meningslösa siffror, eftersom det enda sättet att återställa informationen är att använda exakt samma nyckel som användes för att förvränga den. Mjukvarukryptering använder datorns resurser för att kryptera data och utföra andra kryptografiska operationer. Den används ofta för att låsa upp data med användarens lösenord som nyckel. Hårdvarukryptering använder en dedikerad processor som fysiskt finns på den krypterade enheten istället för datorns processor. Denna krypteringsprocessor innehåller ofta en slumpgenerator för att skapa en krypteringsnyckel, som låses upp med användarens lösenord.

Beständighet

Eftersom mjukvarukryptering finns i datorns programvara måste den installeras om när operativsystemet byts. Hårdvarukryptering finns utanför datorns mjukvara och förblir oförändrad oavsett vad som händer med programvaran.

Uppgraderingsmöjligheter och skalbarhet

Mjukvarukryptering kan uppgraderas för att åtgärda buggar och förbättra prestanda. Den kan dessutom kopieras till andra hårddiskar eller datorer om du vill bredda säkerheten till fler maskiner. Eftersom hårdvarukryptering är inbyggd på ett mikrochip i lagringsenheten är det svårt eller omöjligt att ändra någon del av krypteringen. Hårdvarukrypteringen skyddar endast en enhet åt gången, så för att utöka skyddet måste du köpa ytterligare hårddiskar med hårdvarukryptering.

Systemprestanda

Mjukvarukryptering använder datorns processor för att kryptera data. Eftersom processorn måste hantera både vanliga datoruppgifter och kryptering kan hela systemet bli långsammare. Hårdvarukryptering körs på egen hårdvara och påverkar inte den totala systemprestandan.

Brute-force‑attacker

En brute‑force‑attack, den vanligaste metoden mot krypterad data, innebär upprepade gissningar på lösenord eller krypteringsnyckel. Mjukvarubaserade krypteringssystem försöker begränsa antalet dekrypterings- eller inloggningsförsök, men eftersom de använder datorns resurser kan hackare nå minnet och återställa räknaren, vilket i praktiken ger obegränsad tid att gissa. Hårdvarukryptering hanterar processen på en egen chip som datorn inte kan nå, så denna attack fungerar inte.

Operativsystems säkerhet

Mjukvarukryptering är endast så säker som den dator den körs på. Om hackare kan installera skadlig kod på datorn kan de ändra eller inaktivera krypteringen, vilket gör att disken kan lagra oskyddad data. Hårdvarukryptering fungerar oberoende av operativsystemet och är därför inte utsatt för samma säkerhetsproblem.